• Aktivitetskalender
  • Annonsera
  • Kontakt
  • Lunchmatsedel
    • Bilder fr förr Köp och Sälj Samåkning Nyfödda & vigslar Ovaskogs

    Ingemar Lind tilltalas av tystnaden

    Ingemar Lind

    Sen 10 år tillbaka har han gjort en ny naturfilm varje år, som varje onsdag drar en hundrahövdad publik till Tänndalens bygdegård.

    -Jag är privilegierad som kan ägna mig åt mitt största intresse och ha det som mitt yrke. Jag filmar, klipper och lägger på ljud och det får ta den tid det tar och det ska göras analogt inte digitalt. – Jag sysslar med det roligaste som finns. Men den film jag gör nu är min sista. Inte för att jag vill vara ledig, för jag anser att jag har en evig semester, utan för att jag har så mycket material som jag kan göra massor av och idéer saknas inte. Man ska sluta när man är som bäst.

    Till den senaste filmen “Samtal med en Lavskrika”, som tog fem år att förbereda, ägnade han bland annat två hela dagar åt att spela in myggornas surr. – Man får inte vara rädd för tystnaden menar han. -Naturen är värd att lyssna på som den är, menar han.

    Ingemar Lind föddes 1939 i Stockholm, vid 7 års ålder flyttade han till Roslagen. Ingemar är son till William Lind som var chef för radiosymfonikerna och musikchef hos Sveriges Television fram till 1976. Ingemar menar att han fått sitt musiköra från fadern som hade absolut gehör. Han var fast anställd vid Sveriges radio 1959-1980 och jobbade sedan som frilans till 1992 då han sa upp sig, träffade sin Ylva och flyttade till Tänndalen.

    Ingemar blev känd som “Mannen med träskorna” då han 1959-1969 jobbade i grammofonarkivet och letade fram skivor till Bertil Perrolfs radioprogram “Skivor till kaffet”.

    I korridorerna på radiohuset var steget inte långt till naturredaktionen som gjorde många naturprogram och Ingemar började samtidigt med jobbet “Skivor till kaffet” göra gökottor och veckans pausfågel. På naturredaktion lärde han känna Nils Lindman som lockade över honom till TV där han jobbade som frilans fram till 1992.

     

    Trots att han idag arbetar med bilder tycker han trots allt att radio är bättre än TV. Ljudet är det viktigaste. Vi är alltför få som kan konsten att tänka innan vi yttrar oss.

    -Vi har fått två öron och en mun av en anledning säger han, det är viktigt att lyssna.

    -Det bästa i ett radioprogram är pausen. Radion främjar fantasin, man får skapa sin egen bild hur saker och ting ser ut, säger han.

    - I direktsändning finns en nerv och fantasin både hos den som lyssnar och pratar stimuleras. Om du inte vet vad du ska säga, säg det inte. Att repetera och ha manus är fegt, menar Ingemar Lind och fortsätter med att berätta om den gången han var hallåman på radion och inledde morgonen med att säga:

    - Kl är nu 7.45 och ni som inte har klivit upp ur sängen och redan har missat bussen kan lika gärna ligga kvar och lyssna på radion. Växeln blev nedringd eftersom klockan var 6.45 och han fortsatte då med att efter musiken med att säga:

    -Kl är 6.45 och ni som inte har klivit upp kan lika gärna ligga kvar eftersom ni har fått en timme till på er.

    -Det gäller att finna sig och att våga bjuda på sig själv för publiken känner det och får energi av den som vågar. Samtidigt får den som bjuder på sig själv energi tillbaka från publiken.

    Filmvisning i Tänndalen

    En onsdagskväll i Tänndalens bygdegård möts vi av en sommarfräsch Ylva Lind vid biljettbordet. Ingemar står bredvid och har ett uppmuntrande ord till alla i den ringlande kön som består av alla åldrar. För många har det blivit tradition att återvända hit. Med en släntrande gång intar Ingemar Lind scenen med en självklarhet som skulle göra Anders Lundin grön av avundsjuka. Damerna i publiken kråmar sig av förtjusning över de komplimanger han slänger till dem. Herrarna gör anspråk på honom som en av sina förtrogna. Han kåserar och ser ut att njuta av varje sekund då han får berätta om det liv som är hans. Flera av gästerna ställer naturfrågor och han besvarar dem med säkerhet och övertygelse.

    Filmen är lugn och man vaggas in i ett hypnotiskt tillstånd av de vackra bilderna, ljudet och Ingemars berättarröst.

    – Vi har väl alla våra smultronställen, platser dit vi längtar, både i sinnet och i verkligheten. Några är våra egna, och dit beger vi oss för att slippa vardagens jäkt och stress. Där vill vi helst vara för oss själva, säger Ingemar Lind.
    – Andra smultronställen delar vi gärna med andra. Dessa platser brukar oftast ha naturvärden, fåglar, blommor, fantastiska vyer, eller något annat som gör att man längtar dit, om och om igen.

    Ingemar LindIngemar Lind har funnit sin plats här i Tänndalen. Naturen är vacker och magnifik, i stort sett orörd av människan. – Vi mår bra av att göra saker på egen hand. Här kan du välja att vara själv med en apelsin på fjället. Du kan ta dig fram för egen maskin på skidor eller på sommarens turvandring och anpassa dig till naturen. När du gör det, så väntar en oerhört äkta upplevelse.

    Nästa film heter “Min vän Fjällpiparen” och har världspremiär Onsdag i vecka 7 2008 och som vanligt väntas publikrekord. Efter premiären ska Ingemar Lind, mannen som tilltalas av tystnaden, sälja sin kamera.

    september 11, 2007| Sparad under Porträtt, Tänndalen 

    Kommentarer

    9 kommentarer till “Ingemar Lind tilltalas av tystnaden”

    1. Lasse o Kajsa Böcker on september 11th, 2007 08:30

      Hej vår goa svåger.
      Vilket underbart positivt och bra reportage om dig.
      Det skall bli så kul, att komma upp till er.
      Vi ses snart.

    2. Lars Lönegren on maj 9th, 2008 11:55

      Som gammal bardomsvän till Ingemar när vi bodde i Stocksund på 40/50-talet så var det intressant och kul att få läsa om Ingemars verksamhet och hur han mornar om tystnaden. Jag har också med beundran sett Ingemars filmer om fjällrävarna för många år sedan. Tystnaden är svår att uppleva i Spanien, Almunecar, där jag numer bor halva året. I synnerhet med en jobbig tinitus och hörselnedsättning.
      Jag har vistats på fjället vid Skarvarna många gånger tidigare på 80-talet då vi, numer sönerna, har en andel i Fjällkällan.
      Besökte ditt hemvist, Ingemar för ca 10 år sedan men tyvärr var du då inte hemma.
      Vill du kontakta mig så har du min mailadress ovan. Bor i Solna också.
      Stocksundshälsningar
      Lasse (Snitsarn)

    3. Hans-Gunnar Olsson on oktober 2nd, 2008 07:23

      Slank in pÃ¥ denna sida av en tillfällighet. SÃ¥g med förskräckelse att Ingemar Lind ska lägga filmkameran pÃ¥ hyllan. SÃ¥ tystnar ytterligare en av Sveriges förnämsta naturfilmare. SVT har ju pÃ¥ ett nedlÃ¥tande sätt “fryst” ut vÃ¥ra fina naturfilmare. Dom som mÃ¥nga med mej växt upp med och glatts för varje tillfälle man getts möjlighet att njuta av deras finstämda närmande av naturen genom kameraögat. Väsensskilt frÃ¥n det vi fÃ¥r se av utländska filmare. Där det mer handlar om action-naturfilmer. Ack ja!! Tack Ingemar för alla fina stunder framför TV:n och i bygdegÃ¥rden i Tänndalen.

    4. Bo-lennart Andersson on mars 30th, 2009 05:14

      Bästa vän! Nu när filmkameran är såldså får du inte sluta att beskriva fjället och dess natur i stillbilder och text samt medverka i natur debatten.
      Bola

    5. Mina naturfotografiska förebilder… « AVBILDAT | LIV on december 11th, 2009 01:06

      [...] och bara fotografera det som råkade komma framför kameran. Jan Lindblad, Ingmar Holmåsen och Ingemar Lind är ändå några namn att nämna som jag vet att jag läste böcker och såg bilder [...]

    6. Jag tror jag mött min skapare. Lind, alltså… « AVBILDAT | LIV – T O M A S J Ä R N E T U N on november 9th, 2010 08:07

      [...] Lind i Kramfors från Hasse å Tages klassiska sketch. Utan det handlar naturligtvis om Ingemar Lind från Tänndalen numera. Hade ett litet kort men trevligt samtal med Ingemar under lördagens [...]

    7. anna-maj wandt on mars 3rd, 2011 05:58

      Hej Ingemar!
      Nu är jag uppe i Sandåsvallen igen. Jag åker förbi en rödrävlya varje dag och ser också spår av ekorrar överallt. Det sätter igång en massa frågor; är honorna ensamma nu under vintern fram till parningen? eller bor de ihop? har fjolårsungarna egna revir? Jag letar därför efter någon film eller bok som berättar om dessa två djurslag under ett helt år. Då kom jag att tänka på dig – om du själv gjort någon film eller vet någon annans eller några bra böcker…

    8. Robert Hammar on augusti 10th, 2011 11:15

      Hej Ingmar,

      Interesting article, I especially enjoyed the pictures.
      I’ll be visiting the old country the end of Augusti 2011, again. Staying at Benke Meder’s for a while.
      If Benke has your phone number, I’ll give you a call if you don’t mind?

      Bobban

    9. Klaus Lindqvist on januari 6th, 2012 11:34

      Hej Ingmar
      jag brukar lyssna på dig ibland och köpa dina fina kort och bilder.
      Kan jag köpa dem över nätet?
      Behöver ett antal just nu.
      Har varit i Fjällnäs över nyår, men åkte mest skidor då.

      Klaus

    Lämna ett svar




    *
    To prove you're a person (not a spam script), type the security word shown in the picture. Click on the picture to hear an audio file of the word.
    Click to hear an audio file of the anti-spam word